The role of local knowledge in assessments of biodiversity loss and climate change impacts
(Formas 2023-2027)
The aim of this project is to develop a methodology for the integration of scientific and local knowledge in assessments of biodiversity loss and climate change impacts, in order to provide for more comprehensive and just assessments. The project combines conceptual analysis and literature reviews with empirical case studies focusing on regulated rivers in Sweden, which provides a critical case for complex trade-offs between local biodiversity freshwater degradation and fossil free hydroelectric power benefits.
This project will i) catalogue, analyse, and
critically examine concepts of local knowledge in the context of biodiversity
and climate change in scientific and grey literature; ii) provide methods for
outlining and capturing local knowledge in relation to biodiversity impacts in
regulated rivers iii) uncover barriers and opportunities for the integration of
local knowledge in assessments of biodiversity loss and climate change impacts.
Outcomes will advance the understanding and provide concrete guidance of the
epistemic, practical and ethical conditions for how to assess and integrate
local knowledge in biodiversity and climate governance.
We work in three study sites in Sweden: Rönne å in Scania, Gullspångsälven in Västra Götaland, and in Luleälven in Norrbotten.
Project team
Sanna Stålhammar, Researcher, Landscape Architecture, Planning and Management, Swedish University of Agricultural Sciences (Principal Investigator)
Henrik Thorén, Researcher, Theoretical Philosophy, Department of Philosophy, Lund University
Johannes Persson, Professor of Theoretical Philosophy, Department of Philosophy, Lund University
Expert advisor:
John Piccolo, Professor of Biology, Department of Environmental and Life Sciences at Karlstad University, Sweden. River Ecology and Management Group (RivEM)
Sammanfattning svenska
Den lokala kunskapens roll i bedömningar av förlust av biologisk mångfald och effekter av klimatförändringar
Detta projekt syftar till att bidra till att utveckla metoder för att integrera vetenskaplig kunskap och lokal kunskap i bedömningar för att förstå förhållandet mellan förlust av biologisk mångfald och klimatförändringars effekter på lokalsamhällen. För att få en helhetsbedömning av effekter, samt för att förstå hur lösningar för dessa kriser samverkar eller motverkar varandra, krävs metoder för att beakta hur människor på specifika platser förstår, påverkas av och engagerar sig i naturmiljöer. Lokal kunskap används ofta för att benämna viktiga platsbaserade och subjektiva aspekter av kunskap kopplade till naturmiljöer. Denna typ av kunskap är dock inte tydligt definierad, det finns många olika begrepp, och inte heller finns något samförstånd om vad 'kunskapsintegration' innebär i praktiken. Bristande definitioner och många olika anledningar till varför lokal kunskap bör tas i beaktande gör det svårt att utveckla metoder för att beskriva och integrera lokal kunskap i beslutsfattande- och policysammanhang. Hur lokal kunskap kan ses som en specifik form av kunskap, som till exempel skiljer sig från traditionell ekologisk kunskap, samt förhållandet mellan lokal kunskap, vetenskaplig och beprövad kunskap är viktiga frågor som detta projekt bidrar till att svara på.
Genom fallstudier i områden för vattenkraft i Sverige kombinerat med litteraturstudier kommer detta projekt ge en översikt, kritisk inblick i, och rekommendationer för, hur lokal kunskap kan förstås och tas i beaktande vid bedömningar av förlust av biologisk mångfald. Reglerade vattendrag, det vill säga vattendrag som älvar och sjöar som används för vattenkraftproduktion, innebär viktiga områden där hållbarhetsmål står i konflikt med varandra. Vattenkraft är en viktig fossilfri energikälla, och kan därmed kan ses som ett verktyg för att motverka fossila utsläpp. Samtidigt innebär dämningen av älvar och vattendrag för vattenkraft ofta ett hot mot akvatisk biologisk mångfald. Utvecklingen av fossilfria energikällor, som vattenkraft, kommer att spela en viktigare roll för att möta samhällets framtida energibehov. Samtidigt krävs åtgärder för att motverka förlusten av biologisk mångfald som detta innebär och förstå förlusten som detta innebär på specifika platser. Genom att studera hur lokal kunskap kan spela en roll i denna avvägning, bidrar detta projekt med tillvägagångssätt för att hantera avvägningar mellan förlust av biologisk mångfald kontra vattenkraftproduktion. Inom de kommande 20 åren kommer miljövillkoren för alla svenska vattenkraftverk att omprövas för att möta modern miljölagstiftning. Detta projekt har därför möjlighet att bidra till att utveckla förvaltningsverktyg som tar lokal kunskap i beaktande för hur framtidens vattenkraft kan användas på hållbara sätt. Projektet kommer att bidra med kunskap och praktiska rekommendationer för att beskriva och integrera lokal kunskap med vetenskaplig kunskap i styrnings och beslutsfattande, i Sverige och internationellt.